Personliga berättelser som hjälper barn att förstå mörkersträdsla, ilska, saknad och glädje. Flipr ger er ett gemensamt språk för de svåra känslorna.
Berättelser om känslor
Berättelser om
känslor
– prata om det svåra genom äventyr
Mörkersträdsla, ilska, saknad, svartsjuka eller första skoldagen. När ditt barn är hjälten i en berättelse om sin egen känsla, blir det plötsligt lättare att sätta ord på den.
Skapa en berättelse tillsammans
Läs guiden
Tryggt språk för det svåra
När hjälten i berättelsen känner likadant blir det lättare för barnet att prata om det.
Spegling i vardagen
Från mörkersträdsla till syskonsvartsjuka – berättelsen träffar precis det ni går igenom.
Öppnar samtalet
Använd berättelsen som språngbräda för ett samtal om känslor vid nattningen.
Slutar med hopp
Varje berättelse slutar med en ljusglimt och en strategi som barnet kan ta med sig.
Varför fungerar berättelser så bra för känslor?
Barn förstår världen genom berättelser. När de möter en hjälte – sig själv – som är rädd, arg eller ledsen, och som hittar en väg igenom det, lär de sig att deras egna känslor också har en utväg. Vi går på djupet i vår artikel om att
använda berättelser för att prata om känslor
och om
berättelser mot mörkersträdsla
.
Exempel på teman Flipr kan berätta om
Att vara rädd för mörkret eller monster under sängen
Ilska och frustration när något inte lyckas
Saknad av en mor-/farförälder eller förälder som bor långt bort
Första dagen i förskolan eller skolan
Nya lillebror eller lillasyster
Sorg över ett husdjur
Få inspiration i
Stormens tysta centrum
– en berättelse om att finna ro mitt i kaoset – eller utforska
hela biblioteket
.
Hur pratar man med sitt barn om svåra känslor?
Börja med att sätta ord på det du själv ser: "Jag märkte att du blev riktigt arg när tornet välte." Barnet får därmed ett ord att hänga upp känslan på, utan att behöva hitta det själv.
Vänta med goda råd. Bekräfta först – lösningar kommer lättare fram när känslan har blivit mött. En berättelse om en hjälte som upplevde precis samma sak ger den bekräftelsen utan att göra samtalet till en tillrättavisning.
Prata om det när det är lugnt – inte mitt i ett raseriutbrott. Sängkanten är därför en av de bästa tiderna, eftersom kroppen har kommit till ro och det finns tid att prata.
Vilka känslor tar störst plats i vilken ålder?
3-4 år: separation, mörker och frustration över saker kroppen ännu inte kan. Känslorna kommer i stora vågor och går över lika snabbt igen.
5-6 år: syskonsvartsjuka, rättvisa, nervositet inför något nytt som skolstart. Barnet börjar kunna berätta vad som hände – och varför det kändes orättvist.
7-9 år: oro för vad andra tycker, prestationskrav och ensamhet i vänskapsrelationer. Här tar det inre livet mer plats än de synliga utbrotten.
Så använder ni en känsloberättelse helt konkret
1) Välj den känsla som tar plats just nu. 2) Låt barnet vara hjälten med sitt eget namn. 3) Låt berättelsen visa att känslan får finnas där. 4) Låt hjälten hitta en strategi – andas djupt, be om hjälp, säga det högt. 5) Sluta tryggt och prata kort om vad hjälten gjorde.
Läs samma berättelse flera kvällar i rad. Repetitionen är det som gör strategin till något barnet själv kan komma ihåg i stunden.
När är det mer än en vanlig känsla?
Berättelser är ett vardagsverktyg, inte behandling. Om barnet under flera veckor är nedstämt, slutar leka, får ont i magen varje morgon, eller om rädslan tar så mycket plats att vardagen begränsas, prata då med en pedagog, skolsköterska eller läkare. Det är ett sunt steg – inte ett nederlag.
Vanliga frågor
Kan berättelser hjälpa barn att förstå sina känslor?
Ja. Forskning visar att berättelser ger barn ett tryggt språk att prata om svåra känslor genom. När barnet själv är hjälten blir det ännu lättare att spegla sig i historien.
Vilka känslor kan ni skapa berättelser om?
Mörkersträdsla, ilska, svartsjuka, saknad, första skoldagen, nya syskon, sorg över husdjur – i stort sett allt. Du berättar för Flipr vad ni går igenom, så anpassas berättelsen.
Är det något en pedagog eller psykolog rekommenderar?
Narrativ metod – att hjälpa barn genom berättelser – är erkänt inom barnpsykologi. Flipr ersätter inte professionell hjälp, men ger familjer ett vardagsverktyg för att öppna upp för svåra samtal.
Hur hjälper jag mitt barn att sätta ord på känslor?
Sätt ord på det du ser istället för att fråga "vad känner du?". Säg till exempel "jag såg att du blev ledsen när leken tog slut". Bekräfta först och spara de goda råden till efteråt – gärna i form av en berättelse där hjälten upplever samma sak.
Vad gör jag när mitt barn är svartsjukt på en lillasyster eller lillebror?
Svartsjuka är ett tecken på att barnet är rädd för att förlora din uppmärksamhet, inte på att det inte älskar sitt syskon. Ge en fast, kort stund varje dag som bara är er, och använd en berättelse där hjälten är både arg och glad samtidigt – det är precis den blandningen barnet känner.
Räcker en berättelse, eller behöver vi professionell hjälp?
Berättelser är ett vardagsverktyg. Om ditt barn under flera veckor är nedstämt, drar sig undan lek, sover markant sämre eller får fysiska symptom som magknip varje morgon, kontakta då pedagog, skolsköterska eller läkare.
Hur gammalt ska mitt barn vara?
Från cirka 3 år. Språket anpassas automatiskt efter barnets ålder, så att känsloberättelsen hamnar på rätt nivå – konkret för de små, mer nyanserat för de äldre.
Ge era känslor ett äventyr
Den första berättelsen är gratis. Inget kreditkort krävs.
Starta berättelsen